Pencil full of lead

En fantastisk dag idag. Jag har varit på jättebra humör och det är absolut tack vare mina två bästa vänner, Nelly och Line. Så vad har hänt? Jo, vi har haft en impulsiv vardag.. eller ja, speciellt Nelly. Hon fyller 18 på lördag men vi firade henne idag med en heldag av varierande bravader. Lunch på Espresso House var var vi befann oss först. Efter si sådär två timmar var det att besöka Lunds mångsidiga affärer i ungefär två timmar också. Det var jättemysigt och avslappnande.

Vi anlände hem vid halv fem tiden. Nelly till sig och jag och Line till Line. Vi lagade mat. Kyckling med potatis och mangosås samt chockladpudding till efterrätt med hallon och blåbär. Mumsigt. Innan ätandet inleddes fick jag självklart utbringa en oförberedd skål som blev någorlunda bra. Sann i alla fall. Efter maten sjöng jag och Line för Nelly och sen var det kräng av efterrätt. JÄTTEGOTT! Hon fick även ännu en överraskning. Ett par jättesöta örhängen som hon blev jätteglad över. Så såg det ut i alla fall.

Vid åttatiden tog vi bussen tillbaka till Lund för att gå på bio. Det blev High School Musical 3. Mitt val, det vet nog alla. Besviken blev jag verkligen inte. Jag älskar de filmerna. En eller två tårar släpptes, ja. Det är jag. Går inte att ändra på.

Filmen gjorde mig dock lite deppig. Inte filmen i sig utan det här med att sluta gymnasiet och söka till universitetet. Känns som att de flesta har koll på vad de ska gör efter studenten. Spelar ingen roll om det är att läsa vidare eller ut och resa eller jobba. Alla verkar ha något bestämt. Själv är jag vilse och har inte den blekaste aning om var jag kommer att befinna mig. Jag vill inte ta studenten för det betyder bara att jag måste komma ut i den riktiga världen och möta det okända. Jag är rädd för det. Gymnasiet är tryggt och bra. Vännerna är nära och jag vet vad jag behöver göra till varje dag. Inga egna val, allt är förutbestämt. Jag vet inte om jag klarar pressen av att ta studenten och inte veta vart jag är påväg. Jo, jag har mycket ångest över detta.